Skellefteå!

Jag fick en impuls i fredags som sa åt mig att åka till Arjeplog. Min moster och morbor som annars bor på en ö i Norge vistades där just den helgen och min mamma var även där. Och jag gillar att göra spontana saker. Så jag steg upp klockan kvart i fem i lördags för att hinna med den första bussen. Strax före åtta på morgonen var jag framme i Skellefteå och nästa buss gick inte förrän tio, så då passade jag på att vandra runt och 365:a lite. Torget var helt tomt och de enda människor jag mötte var några morgonpigga själar som joggade eller tittade lite förstrött i något skyltfönster. Och så securitassnubbarna som stod utanför föreningssparbanken och drack kaffe ur plastmuggar.

Min uppmärksamhet fångades genast av detta.

Jag tyckte att det passade med en kramlapp där.

Min fina badanka.

Gerd, ännu en gång. Här började jag fundera över vem Gerd egentligen var.

Affischering förbjuden-skyltar får mig verkligen att känna att jag bara MÅSTE sätta dit nåt!

Funnet.

Funnet.

Såg ut som Gerd varit framme även här!

Jag satte upp en efterlysning. Jag vill veta vem denna Gerd är som sätter upp så bittra men fyndiga lappar. Hör av er om ni har någon aning!

När jag tejpade upp denna lappen var det en man som såg väldigt misstänksamt på mig.

Funnet.

Jag tog en paus och satte mig på marken (bänkarna var blöta) och åt min medhavda macka och dricka.

Jag älskar det här citatet.

Funnet.

Funnet.

Satte fast denna på en parkeringsautomat. Har jag träffat dig måntro?

Satte denna lapp på dörren till något slags antikvariat som såg intressant ut. Måste berätta att jag hade en timme i Skellefteå på hemvägen också och när jag sprang mot Röda korset för att hinna in innan de stängde hann jag uppfatta att den här lappen fanns kvar, men nu på insidan av dörren! Ägaren till affären måste ha upptäckt lappen och sparat den. Det gjorde mig så glad.