Det har varit helt sjukt varmt i Umeå den här helgen. Särskilt igår. Varmaste dagen på hela året. Jag hittade den här teckningen på en telefonkiosk. Den var ritad på baksidan av ett blommigt inslagspapper. Så fin!
Mitt 365:ande har legat lite på is på senaste och det känns inte alls bra. Jag känner mig rastlös. Till veckan åker jag till Stockholm för två underbara kvällar på Stockholm stadium, någon som kan gissa vilken konsert jag har biljett till? Eller konserter bör jag nog säga. Men jag måste helt klart ta tag i 365:andet så fort som möjligt. Och jag hoppas att alla har haft en bra helg!

Två fönster = en dörr?

Ett litet inlägg

Förra helgen fann jag en banan hängandes i ett träd inne i stan. I tisdags puffade min vän till mig i bussen och pekade ut genom fönstret. Flera trädstammar vid universitetsområdet var prydda med hjärtan i olika färger. Idag var det en massa glitter och girlanger på torget och även en hoppborg. Och imorgon är det kulturnatta! Jag har vandrat omkring en hel del idag och fotat en massa street art, bilder kommer så fort jag får tid! En massa kramar sålänge.

Ord bevingade som fjärilen

Jag vandrade runt i Arjeplog. Helt dött. Lördag och alla affärer hade stängt antingen klockan ett eller två. Förutom ica, konsum och en kiosk. Några killar i hiphopkläder satt på en trappa och såg uttråkade ut. En pensionär hängde över ett trappräcke och rökte så att ett rökmoln skymde hans ansikte. Nästa gata. Helt folktom förutom en pensionär som i sakta mak gick med en rollator framför sig. Svårt att beskriva omgivningen men det hade verkligen varit guld värt med min systemkamera där. Jag hade dock med mig fyra kameror. Våran kompaktkamera som faktiskt är bra, och så den dåliga. Plus 1.3 megapixelkameran och engångskameran. Ironiskt nog slutade våran bra kompaktkamera att funka och alla bilder försvann. 1.3 mexapixelkameran verkade inte heller funka då bilderna fanns kvar typ en halvtimme. Så jag befann mig på ett ställe som kryllade av helt underbara fotomöjligheter med de enda kameror som inte skulle kunna göra något av det. Det var rätt frustrerande. Att komma till Arjeplog var som att kliva in i en annan tid på något sätt. Färgerna på husen och namnet på affärerna. Teckensnitten på skyltarna. Tavlan med orden "nyheter i norr" som var helt tomm och nött och såg nästan rutten ut. Vi var inne i en frisörsalong och det kändes som hämtat från sextiotalet. Tapeterna. Träbänkarna med handfat. De gjorde inte ens färgningar där. Och det kändes så himla fint att det finns något plats även i detta samhälle där allting inte är helt söndermoderniserat. Jag sökte efter gatukonst men fann knappt någon förutom en massa orangea garnnystan i ett träd. Jag vet inte riktigt vad det betydde. Satte iallafall upp en pimpad strumpa och en massa post it-lappar med kentcitat på. Det passade inte med rosa kramlappar eller någon slags sweet art där. Post it-lapparna med citat från låtar jag inte visste att jag fortfarande kom ihåg passade utmärkt. Men inget annat.

+ En massa fler. Jag tror jag post it-bombade hela stället. Alla borde åka till Arjeplog!

Skellefteå!

Jag fick en impuls i fredags som sa åt mig att åka till Arjeplog. Min moster och morbor som annars bor på en ö i Norge vistades där just den helgen och min mamma var även där. Och jag gillar att göra spontana saker. Så jag steg upp klockan kvart i fem i lördags för att hinna med den första bussen. Strax före åtta på morgonen var jag framme i Skellefteå och nästa buss gick inte förrän tio, så då passade jag på att vandra runt och 365:a lite. Torget var helt tomt och de enda människor jag mötte var några morgonpigga själar som joggade eller tittade lite förstrött i något skyltfönster. Och så securitassnubbarna som stod utanför föreningssparbanken och drack kaffe ur plastmuggar.

Min uppmärksamhet fångades genast av detta.

Jag tyckte att det passade med en kramlapp där.

Min fina badanka.

Gerd, ännu en gång. Här började jag fundera över vem Gerd egentligen var.

Affischering förbjuden-skyltar får mig verkligen att känna att jag bara MÅSTE sätta dit nåt!

Funnet.

Funnet.

Såg ut som Gerd varit framme även här!

Jag satte upp en efterlysning. Jag vill veta vem denna Gerd är som sätter upp så bittra men fyndiga lappar. Hör av er om ni har någon aning!

När jag tejpade upp denna lappen var det en man som såg väldigt misstänksamt på mig.

Funnet.

Jag tog en paus och satte mig på marken (bänkarna var blöta) och åt min medhavda macka och dricka.

Jag älskar det här citatet.

Funnet.

Funnet.

Satte fast denna på en parkeringsautomat. Har jag träffat dig måntro?

Satte denna lapp på dörren till något slags antikvariat som såg intressant ut. Måste berätta att jag hade en timme i Skellefteå på hemvägen också och när jag sprang mot Röda korset för att hinna in innan de stängde hann jag uppfatta att den här lappen fanns kvar, men nu på insidan av dörren! Ägaren till affären måste ha upptäckt lappen och sparat den. Det gjorde mig så glad.

Skriv regnpoesi!

Det regnar i Umeå. Sådär från och till. Jag tycker om regn, och enligt mig är sommarregn bland det vackraste som finns. Staden är blöt och himlen blå, det är precis lagomt varmt ute och regndropparna verkar sukta efter precis dig där du går utan jacka. Håret blir blött och regnet fortsätter falla, solen dyker fram bakom molnen och regnet börjar avta. En regnbåge.

Men nu är det inte sommar. Det är bara vår och min jacka som egentligen inte är en jacka är av ylle. Jag vägrar ta på mig nån annan. Det blir ganska kallt när regnet kastar sig mot en och det blåser. Men himlen är blå förutom en liten fläck som ser mörkt upprorisk ut.

Jag tycker att regn är poetiskt. Dock så är jag en ganska konstig poet, men jag tror att rätt många håller med mig i detta fall. Jag har skrivit mycket om regn och telefonkiosker. Jag har skrivit om brinnande droppar som slår sönder allting , jag har skrivit om att skratta åt regnet och en gång skrev jag att det enda man kan vara riktigt säker på är det faktum att man kan spegla sig i vattenpölarna och se en förenklad version av sig själv.

Skriv. Skriv om regnet. Skriv om de kristallklara dropparna som kastar sig själva mot asfalten och rinner ner i brunnarna. Gör poesi av vattnets krepslopp. Det finns en massa att skriva, jag lovar. Skriv regnpoesi!

Det är maj nu! Och vår, även här i Umeå. Den tog tid på sig, men nu har jag tillbringat många dagar utomhus utan ytterkläder. Jag har haft en rolig valborg och en jättefin första maj, och idag fann jag detta på kajen. Hur står det till med er kära vänner?